Redan medlem?
Logga in
En dimgrå dagDen gråaste dagen blev aldrig riktigt vaken Tunga moln fyller himlens valv Så låga att de nästan nuddar vid husen Smeker dess invånare med fuktig vind Ritar dimbankar i färglös dager Tills gryningen och kvällningen Byter plats utan att ens skilts åt
Fri vers
av
Maria Sundelin
Läst 124 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2020-09-22 06:56
|
Nästa text
Föregående Maria Sundelin |