Jag kommer ihåg en dag i början av oktober.
Det hade blivit höst ordentligt, och marken var röc&gul av alla höstlöv.
Du ville ta bussen till långholmen och plocka kastanjer.
Det ville jag med.
Jag tog på mig en jacka som var ganska ny, en stor svart halsduk, fingervantar och jag målade ett litet höstlöv under ögat.
vi möttes vid busshållplatsen och du var
VACKERVACKERVACKER
Vi småpratade lite under bussresan.
Vi gick brevid varandra, under kastanjeträden och det luktade sådär som det gör under hösten; blöta löv, fuktig luft kanske duggregn.
Tysta gick vi, och jag la ner de finaste kastanjerna i min väska.
- Fryser du, frågade du.
- Mm..
Du tog min hand i din, och vi gick hand i hand i hösten.
Tysta.
Jag kom på att du inte hade några vantar, och du fick låna min ena.
Vi log mot varandra och du var
VACKERVACKERVACKER
Du tog upp en kastanj, och jämförde den med mina ögon.
- Det här är den finaste jag har hittat idag, för den har samma färg som dian ögon.
Vi kysstes i hösten, under kastanjerna-dina läppar mötte mina läppar, din tunga mötte min tunga, våra tungor lekte lite-
vi släppte varandra, log lite.
vi gick långsamt under träden.
det började regna, vi tog bussen hem till dig och kokade söderte.