Redan medlem?
Logga in
PsykosMen att vädret krumelur bakom men innan alltings start under att skygga för liksom men bra att somna tillräckligt i riksdagshusets mondäna charm typ att hänförd trots att när aldrig som du förtjänar inuti din falska charm med bulle i havet som skrattar blommigt av avund. Av att som grön mamma var mitt hagelgevär sträck ut båten som läcker på land och att men som ska borde hade mammas ludna ben avskräck som hon hatar mig på att som skulle kunde äta min skräck och hela samhällets elektriska perronger med tåg som är på väg ingenstans under överhetens skrattsjuka arrogans blomning avfall ruttna fötters hela undre universum apa i noll jag vet inte vem jag är blomning strålande att som skulle borde hade visste förödmjukelsen att den är en karusell
skrikande i avgrunden under avgrunden under avgrunden blå hå hå men som aldrig att alltid sommarens röda tunga slickar min skräck.
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Johan Bergstjärna
Läst 116 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2020-10-20 11:28 |
Nästa text
Föregående Johan Bergstjärna
Senast publicerade
Den rädde och frusne pojken inom mig AB Svensk Kärlek Jag är gränspsykotisk, ADHD, Aspergers... Mitt hjärta fyllt av ett varmt ljus Det skulle behövas kärlek nu Kärleken är den smärta du inte kommer undan Kärleken är det enda andrummet i en värld av kaos Och så åker pistolen fram Se alla |