Crispirtekniken, utvecklad av nobelpristagarna i kemi
Emanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, innebär
något av en revolution, inte bara inom biokemin utan
också för angränsande områden som medicin, biologi
etc. Den kommer inte bara att leda till fördjupad
45kunskap inom grundforskningen utan inger hopp om
att kunna bota och förebygga en lång rad sjukdomar.

Att snabbt och enkelt kunna redigera genetiska
sekvenser, pröva olika alternativ, och se om och i så
fall hur en organism påverkas visar på språkets,
i dess vidare bemärkelse, fundamentala roll i
tillvaron.

Tecken är väl till sin natur betydelsebärande och det
är kanske inte fel att säga att de (vågor, mönster,
former, siffror, bilder, bokstäver etc), genomsyrar
inte bara biosfären utan också det fysiska universums
grundvalar.

Den nu kanske största utmaningen inom fysikens
forskningsområde är att förankra denna spännvidd i
en enhetlig teori; att finna de pusselbitar som förenar
de fyra naturkrafterna på makronivå med de processer
som utspelar sig i mikrokosmos; på kvantnivå.

Med kvantnivå avses de fenomen och processer som
utspelar sig i mikrokosmos, dvs på atom-och
subatomär nivå. På dessa nivåer kan man endast
ange den statistiska sannolikheten för ett visst utfall.
Det går inte heller att statistiskt ange en partikels
läge och dess rörelsemängd, dess vågegenskaper. Man löser det genom att samla all information om
ett kvantmekaniskt system i en vågfunktion.

Förutom svårigheten att förena makro-och
mikronivå har forskningen ännu inte lyckats med
att få den fjärde naturkraften, gravitationen, att
agera i harmoni med de tre övriga, den elektro-
magnetiska kraften samt den svaga och starka
kärnkraften.

Forskare inom projektet "It from Qubit" tror sig
dock kunna lösa detta. Det kan, menar de, bana
väg för "the Theory of Everything", (Avser endast
den fysiska världen); en teori som för samman
inte bara de fyra naturkrafterna, utan också dessa
med kvantfysiken.

Den hypotes de söker leda i bevis är att rumtiden
(It), vår fysiska verklighet, där rum och tid utgör
en integrerad och odelbar enhet, uppstår som
följd av att "bits" (Qubit), bärare av information,
interagerar på kvantumnivå.

Dessa subatomära partiklar kan så flätas samman
i betydelsebärande nät (intaglement), vävar av
information, tecken, som om och när vi lyckas
dechiffrera dem, kan öppna upp ett nytt språk
och därmed en djupare förståelse av vår fysiska
verklighet.

--------------------------------------------

"It from Qubit" is a large-scale effort to foster
collaboration, communication and education
between leading researchers, thereby advancing
these fields and ultimately solving some of the
deepest problems in physics.
It´s led by 16 Principal Investigators from 15
institutions and founded by a grant from the
Simons Foundation.