När regnet strilar
i strida strömmar
som ångertårar
och sorgsna drömmar

och himmelen klär sig
i gråmunkens kappa

kan den inre människan
i sin cell
tända ett ljus
som liknar gryningen

och i dess ljus
sända det ohörda
till det Oerhörda

som brevduvor

bortom
himmelens
fåglar.