En spröd hinna läger sig över viken
sjögräs syns vaja under isen
Petar på den sköra hinnan
den spricker, sprids som glasskärvor

Den bleka solen gnistrar
speglar granars skugga
i den tysta ytan
av fruset vatten

Gräset på ängen är frostvitt
böjer sig ner av kölden
ännu har snön inte kommit
vintern håller andan