I vintertidens iskalla glädje står jag. Med kylan i vinden. Håret som smärter av is. Här står jag under himlen täckt av is.

Kännslorna, har frusit för stunden.

Jag tittar upp. Fryser du med?

Jag blundar nu.

Jag viskar till dig, Det är kallt.

Med vinden av död glädje som förlorat sin hopp om att vända till bättre.

Hör du mig?

Livet stoppas med en blinkning.

Din onsynliga kraft.
Från fot till huvud, känner jag värmen som tränger sig in. Din värme, når som en upplöst knut mitt hjärta.

Med en syn av ditt glädjerika ansikte framför mig. Jag tvivlar inte en sekund längre på dig.

Med handen på mitt hjärta; som en glöd, värmer tillbaka allt hopp, som en gång var borta. Det är vinter värme.