Jag bär hjärtat

utanpå kroppen

mina hjärtslag

hänger i luften

palpiterande vingar

av längtan

Den vita huden

gnistrar i mörkret

som stjärnfall

i ett ensamt hav

jag är lika skyddslös

som natten

öppen under hud

helt utan försvar

när mörkret faller

skuggor pryder såret

jag gör mig vacker

för smärtan

det finns en skönhet

i smärtan

när sårbarheten ökar

kronbladen lossnar

jag blottlägger min önskan

det finns en njutning

i utelämnandet

när avståndet minskar

när vi faller  i luften

utan rädsla

mitt nakna hjärta 

snittytan blänker

blomstjälkens vita mjölk

mot kroppens mörkröda blod

jag bär din hand

utanpå mitt hjärta

runt de bultande

hjärtslagen

i en vidöppen dröm