...om jag skulle kunna drömma även om jag var död.
Det skulle kanske vara som eviga mardrömmar och
inte skulle jag kunna vakna någonsin mera för att
kunna som komma ur dem.

Men om det å andra sidan var vanliga drömmar,
såväl lätt mediokra om det varliga livet. Samt sådana
där drömmar om trevliga människor, gulliga djur,
kärlek och erotik, då skulle jag förstås bejaka dem.

Medan jag berättade om det där hade min vän hunnit
somna i den andra soffan och jag fann att jag mest
verkade ha luftat min känslosamma drömvärld för
mig själv.

Kanske var detta en för svår fråga för en vän
att svara på, eller så berodde saken på att klockan
var slagen och det var nära till spöktimmen.
Tänk bara så det kan vara och bli.



(Texten har legat och vilat upp sig i utkast sedan 2023 01 26.
Som du kan se av bilden är det vägen till Tumba kyrka, ärende
'Alla kan sjunga-kören', strax efter Vretarna's busshållplats.
en dag i slutet av januari 2010.)