Cirkus
Gravarna saknar botten men man kan ändå höra de döda skrika tillbaka - oförsonliga drömmar är spöket utdragen från pol till pol jonglerandes hopplösa ord med gycklarnen balanserandes på linan med en rosa kristall över morgonsolen - åh kristallregn sköljer bort sorgen att bli en ny, dagg placerade som planeter över grönskan; men jag är fast i kratern från uppvaknandets fall traumatiserad av drömmen som lika gärna kunnat vara verklighet binder jag min tid mot en ö av självförakt och jag vaktar den som om mitt liv vore på spel; med cirkusen i mitt huvud i full gång; aporna hoppar mot gallret visar tänderna medan cirkusdirektören blir uppäten av lejonen.