Redan medlem?
Logga in
I nattens mörkerEn stilla karusell På ett sovande nöjesfält Allt är tyst och stilla
I nattens mörker en ensam själ Vandrar bland tysta attraktioner Smeker bergodalbanans räls Viskar hej till sina egna speglingar i spegelsalen Sätter sig sedan på en sliten häst På nöjesfältets äldsta karusell
Blundar och drömmer sig bort Till sommaren när allt hände Hör ljuden och känner dofterna Från den ljumma sommarens minnesland En resa i det inre som både smärtar och gläder Men plötsligt smyger en skugga in Och förmörkar alla vackra minnen Hastigt slås ögonen upp Och den ensamma själen syns hasta iväg
Kvar står den stilla karusellen Medan hästen tycks sucka Som om även den minns det som själen minns Ett fragment från en svunnen tid
Fri vers
av
Maria Sundelin
Läst 225 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2021-04-09 08:06
|
Nästa text
Föregående Maria Sundelin |