Vad vill du?
Varför förföljer du mej?
Är jag verkligen så intressant?
Du tycks läsa mej som en bok och studera mej som om jag var en okänd liten utomjording.Jag är en \"människa\", precis som du.Jag är bara en odödlig en.Jag äter inte som du.Och är äldre än dej.Men det är ju inte så speciellt.Man behöver ju inte göra det till en stor sak.Människor är brutala.Dom dödar fler än nödvändigt.Vi dödar bara, så mycket som behövs för att släcka vår törst i någon vecka.Varför ska vi vara rädda?
Ni är ju bara mat för oss! Det är dags att träda fram i ljuset igen, och leva öppet.Så som vi förr brukade leva.Vi får egentligen inte ge oss till känna, om vi inte vill döda dom. Men jag tycker att man kan lära känna några dödliga, utan att sedan döda dom, det spelar ju ingen roll. Men så finns det ju ett problem:Vi måste vara döda för världen.Annars kanske det är någon/några som hade tänkt dräpa oss!
Snälla sluta att hata oss! Då kanske vi vågar vara oss själva i skolan och t.ex. på stan.Men glöm för all del inte att vi också behöver mat ibland!