Snart så faller jag som Alice ned i mig själv
Det dovt sövande ljudet av ett propellerflygplan på himlen. En stark känsla av inte vara hemma fast att jag är hemma och att inte passa in någonstans. Jag snurrar min revolvers cylinder med en kula i och minns den första gången jag pussade en flicka, hennes läppglans smakade jordgubb och Martin Luther hade nyligen blivit mördad vilket var en pojke som jag alldeles för tungt att bära och i Vietnam så duschades folket i napalm. Jag hade ingen att prata med om känslor, om hur jag mådde. Idag är jag fylld av en total alienation men jag måste skärpa mig för barnen kommer med en skrälldus av glädje och kärlek. Det känns som att hela världen väntar på att någonting ska hända, ett ljuvligt mirakel, ett underverk. Jag ligger i fosterställning i badrummet och lyssnar på Erik Satie och tröstäter glass samt ber till en Gud som jag inte vet om jag tror på. Snart så faller jag som Alice ned i mig själv, snart så vaknar jag upp ur mardrömmen.
Fri vers
av
Johan Bergstjärna
Läst 81 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2021-09-19 16:36 |
Nästa text
Föregående Johan Bergstjärna
Senast publicerade
Den rädde och frusne pojken inom mig AB Svensk Kärlek Jag är gränspsykotisk, ADHD, Aspergers... Mitt hjärta fyllt av ett varmt ljus Det skulle behövas kärlek nu Kärleken är den smärta du inte kommer undan Kärleken är det enda andrummet i en värld av kaos Och så åker pistolen fram Se alla |