Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ungdomen

Vi var unga,
Vissa skulle nog kallat oss naiva,
Men vi såg världen för det den var.
Och vi såg den framtid som lovats oss försvinna.

Ni tog från vår framtid som om den var värdelös.
Som om vi vore utom räddning.
Som om vi kunde fortsätta för alltid.
Trots att vi alla visste hur det skulle sluta.

Men det skulle vi inte låta ske.
Vår jord var lika mycket vår som den var er.
Även om den var ert hem längre,
Skulle vi komma att överleva er.

Ni sa att vi var framtiden,
Men ändå lyssnade ni inte.
De ni såg som barn,
Blev en dag vuxna.

Vuxna som svikits av er.
Som inget gjorde.
När något ännu kunde göras.
För en dag var det försent.

Vi sa att vi skulle förändra världen.
Tillsammans var vi starka.
Ni var rädda för förändringen.
Förändringen som var tvungen att ske.

Vi var rädda för framtiden.
Den framtid vi såg ryckas ur våra händer.
Allt vad ni lovade oss.
Men som var ännu ett löfte som ni inte ville hålla.

Men ännu är det inte försent.
Vi kan rädda världen.
Vi är generationen som kommer hålla er till svars för era löften.
Löften ni gav oss och vårt hem.

Ungdomen som ni ser som förlorad,
Kommer rädda världen.
Från allt kaos ni skapat.
Från det som en dag kan komma att bli vår död.

Var det något ni lärde oss,
Var det att en enda person kan ändra världen.
Vi är fler än en.
Vi är många.

Tillsammans kommer vi göra det ni inte vågar.
Tillsammans kommer vi ändra det ni gjort fel.
Än finns tid.
Än finns hopp.




Fri vers av LCCB VIP
Läst 28 gånger
Publicerad 2021-10-17 22:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

LCCB VIP