Jag saknar dina visdomsord,
att sitta vid ditt frukostbord
och föra ett samtal.
Sen se dig lösa ditt korsord,
eller sätta plantor i ny jord
och ta bort äppelskal.
Familjen där runt ditt julbord,
maten som var hemmagjord
berömdes med lovtal.
Sen bjöds vi vid ditt kaffebord,
var kaka var av kärlek smord
och fanns i dussintal.
Ja, jag saknar dina hedersord.
De hölls och vilar nu i jord.
Din själ förblev lojal.