Långt där borta ekar världen
när den hoppar i sig själv
och dånar
från tinning till tinning
som ett dolt blixtnedslag
är timmen
där klockvisaren hoppar ut med sin kappsäck
Och vandrar ur galaxen
- men fortfarande syns i bild

Här darrar det som är kvar, det ryker om kropparna - som glödheta mumier i ett diorama.

Sömngångaraktigt är uppvaknandet, där fjärilarna sakta vaknar till liv från sin nål i tavlan och ser sig omkring