En tår trillar ner från ögat
Den letar sig nerför den runda silkeslena kinden
stoppar vid överläppen
En ny tår gör om samma sak

Människan är den enda varelsen som gråter pga känslor har jag hört

Jag tycker om att frigöra tuffa känslor under ytan
Genom att riktigt riktigt gråta
Hulka
Snyfta

Tycka synd om sig själv riktigt ordentligt bara för en liten stund
Få vara liten o hjälplös
Bara för en liten stund
Släppa skölden jag skyddar mig med
Bli sårbar
Öppna mig för någon
Låta någon komma mig nära

Snoret rinner
Tårarna slutar inte komma än på ett tag
Jag snyftar
hulkar och gråter
tårarna är mina
salta

De ger uttryck för en press som rann över bägaren
När jag inte orkar mer
När bägaren rinner över
Sätter jag mig ner
Faller ihop
Kroppen orkar inte mer
Hjärnan kortsluts
O tårarna kommer genom vad som först visas som ilska
Men ilska är inte ilska
Ilska är något som uttrycker en känsla av
Att ha blivit sårad
Rädsla

När bägaren rinner över
När jag inte orkar mer
Lägger jag mig ner
Faller ihop
Axlarna sjunker
O tårarna rinner
Jag hulkar
Snyftar
Tycker så synd om mig själv

Är det riktigt illa ringer jag en vän
Som får jobbet att trösta mig
O det lyckas varje gång
För vad har man annars vänner till om inte få en att må bra?

Att gråta är den mest frigörande känsla som finns
Ändå är så många rädda för det