En vas full av rödaste rosor

Står borglömda ute i snön

Snart täcks de av ett vitt täcke

Med endast någon röd fläck som syns

Med tiden kommer vasen spricka

Bli till kristaller likt snöstjärnorna vi klipper

Och de röda rosorna tappa sin färg

I takt med den grå dagern i november