Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ur Poetiska Rariteter


Hos exekutionsnämnden

Dit jag blivit kallad

För att bli undersökt om och

För en rätt till att få fortsätta leva

För intervju om mitt fortsatta liv

”Du har kallats hit för att bli

bedömd och dömd. Vi verkställer domar här.

Vad kan vi hjälpa dig med?”

Frågade en kvinnlig tjänsteman

”Ett bevis på att jag har rätt

Att få vara vid liv och existera”

Svarade jag de två tjänstemännen

”Rätt till liv!? Om du har några bevis för det?

Har du bevis för att du är vid liv?”

Svarade kvinnan med ett visst förakt

”Du måste ge motiv till oss

För att kunna få rätt att existera.

Det är motiv för existens som gäller”

Sa den manlige tjänstemannen till mig

”Jag existerar redan

sedan födseln. Det är mina föräldrar

som valde att skaffa barn. Jag har

inte valt vem jag födits till” sa jag

”Men en massa val har du gjort.

Ditt jobb och utbildning

Är förlegad. Du håller inte måttet

För våra höga ambitioner”

Sa den kvinnliga tjänstemannen

”Du känner dig inte som någon”

Sa sedan mannen

Kvinnan vände sig till mannen

Och sa ”Det är väl ingen som vi kallat hit”

”Jag är varken ingen eller någon.

Jag har ett namn jag vill bli kallad vid”

Svarade jag de två i nämnden

”Du är en identitetslös man utan egenskaper”

Sa sedan mannen i nämnden

”Vi är utan skuld och du ska straffas

För ditt syndfulla leverne”

Sa sedan kvinnan till mig

”Vi ska förorda att du skjuts av

För du har inte kunnat göra något

eget ur ett eget perspektiv.

Du har inte kommit med

något nytt” sa sedan mannen

Kvinnan reste på sig och sa

”Vi har hört talas om dig.

Det enda du klarar av är att

Snatta godis på affären”

”Är inte det ett lite väl onyanserat omdöme?”

Svarade jag de två i nämnden

”Det du har gjort i ditt liv kan aldrig

Göras ogjort. Snart är du död sedan

Kommer inte en kotte att komma ihåg dig.

Nu får du gå härifrån. Vi har annat mer

betydelsefullt att ägna oss åt” sa kvinnan

”Du är en mycket konstig människa.

Du ser så konstig ut på ögonen” sa kvinnan

”Gör du mig ansvarig för din känsla

Av främlingsskap? Om du har några

Bevis för den så kallade konstigheten?” frågade jag

”Det har hon rätt till att göra .

Några bevis det behöver hon inte.

Det råder yttrandefrihet här. ” sa mannen

"Jag tar på mig min del av skulden" sa jag och fortsatte

”Vi får väl se. Såhär får det inte gå till i livet”

sa jag och lämnade de två tjänstemännen

Och människorna i nämnden

Med ett bistert ansiktsuttryck,

förvånad över att det kan få gå till såhär

”Livet är hårt. Det är tufft” hörde jag

Mannen säga när jag stängde igen dörren

Och släntrade iväg ut i livet

 

Taleptox Skrev

Den 20211205

<+>




Fri vers (Fri form) av Taleptox VIP
Läst 76 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-12-05 07:06



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Taleptox
Taleptox VIP