har inte skrivit något på flera månader
under marken ligger jag och mina vänner, begravda och förkolnade
som att dagarna vi lever på är lånade
sitter och skakar på min balkong i minusgrader,

knullar, söker, lämnar jaget

rullar, röker, släpper taget

mina flimmerhår är vana vid det här laget

dom ger mig mediciner, jag skulle behöva en exorcism
rastlösheten drev mig galen till sist
pulversnö och fimpar på terassen
revben som punkterar hål i madrassen
döda stjärnor fyller hela galaxen.