Jag klättrar
i blindos vida utsikter,
mörk i sinnet, glad i hågen,
kåt i byxan, först på plats

Kroppen sprakar och gnistrar,
susar och väser,
plingar och plongar,
kular och kliar,
knackar på uppe i dagen,
kallar på uppmärksamhet
med alla bokstäver i rätt ordning,
jävla pedant!

Alla ord jag frikostigt slänger ut,
som såningsmannen sitt utsäde
i gamla nationalromantiska bonader,
kommer att skratta åt mig
när jag blivit tillräckligt gammal
att förbises,
när de ropar sina ljud i skogen
utan att varken stämband
eller munkavitet sitter i vägen

Dagen sliter mig ur dessa behagfulla obehag,
bjuder några timmars vakenkarantän
i utvald verklighet
i Niemisels skogsvidder,
där skidspåret ligger kvar
sedan igår,
ofördärvat
sånär som på renspåren

Åter i huset på pinnmokullen
talar jag skriftspråk
med ”vänner och andra främlingar”
från när och fjärran,
och trycker mina kantiga,
tumlande
konstnärligheter
i deras svalg

Jag ber om ursäkt
för att jag tycks ta vintern för given
i detta nu,
trots att många av mina verkliga vänner
bor i Australien

Glada tillrop till Mr Cage
som (av)komponerade Etudes Australes
ur södra hemisfären
för Grete Sultan,
men för oss vars huvuden pekar uppåt
(o)skrev han Etudes Boreales!