Frihetens essens, det gränslösa, alltså svårfångad. Som ett vingslag i hjärtat. Som att ta på en atom, eller greppa universum. Frihet under ansvar däremot som inkluderar liv skulle kunna vara Vintergatan där allt snurrar på, där någon supernova blixtrar en stund och som med sitt avtryck lyser upp och stannar över tid. Där olika planeter har olika omloppsbanor, tar olika tid på sig för att passera och omfamna ljus och värme. Där stjärnor stiger och faller. Där allt hålls ihop av dynamisk dragningskraft och repellering. Det finns lagar. Rörelse. Ljud. Ljus. Frekvens. Svart materia, och svarta hål som riskerar sluka allt och som påverkar tiden. Det finns en ordning i kaos som är livets förutsättning. Det finns flera dimensioner där allt som en gång funnits är en del av vad som existerar i atom och tanke. En välvillig vågrörelse av ljus och energi. Kärlek, skapelsens innersta kärna. Frihet, en beståndsdel i kärlek, och en förutsättning för Big Bang. Det finns ingen kärlek i tvång. Inget liv spirar därur. Ingen skaparkraft. Om vi kliver ur uniformen så är vi självlysande och vackra kometer hela bunten. Friheten finns inskrivet i vårt DNA.