Den moderna människans desperat skälvande
skräck inför den ofrånkomliga ensamheten. Vad som helst bara inte den övergivna tomma tystnaden. Det svarta hjärtats stirriga och vilt dunkande sorg. Jag kan och vill inte möta mig själv. Att få leva ett smärt- och problemfritt liv måste väl ingå FN:s mänskliga rättigheter?
På med TV och internet för tystnaden och den iskalla tomheten är det ingen som mäktar med.
Det svarta hjärtats stirriga och vilt dunkande sanning, ska jag hoppa ut från balkongen?
Den moderna människans desperat skälvande skräck inför den ofrånkomliga ensamheten.