Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
lyckliga minnen som förstör mitt sinne


Sommarnatt


efterfest, nycklar, efterrätt
om dekadensen hade haft ett ansikte
hade det varit mitt porträtt
jag har tappat känseln i mitt ansikte
och min kropp tycks märkligt lätt
alltid vart en sån som fortsätter att äta
fastän jag egentligen känner mig mätt.

lådvin, elsparkcyklar, myggbett
känner mig ihålig, har handsvett
är otålig, tänder kvällens sjätte cigarett

här finns nästan ingen jag känner
memorerar allas stjärntecken
men inte namnen på mina nya vänner
jag kan stå och prata om solsystemet, planeter och deras korrespondenter
i all evighet
väljer mina lätta samtalsämnen noga,
vill behålla min värdighet
så jag plockar fram lämpliga fragment
av min personlighet
gör om mig till ett lättsamt skämt
för att passa en lättsam verklighet.

Det underlättar att jag är omgiven av främlingar
blir enklare att låtsas vara någon annan
när ingen vet vem man är
och alla här är så vänliga,
skakar händer, hackar tänder, kastar tärningar.

Ingen kan döma mig för att jag flörtar tillbaka med alla män på den här festen
ärligt talat, jag önskar jag kunde konservera dessa stulna blickar och tysta löften
hur pupiller vidgas och tonläget skiftar på rösten
konsumera dom vid ett senare tillfälle,
när det kemiska självförtroendet gått ur
och jag behöver den trösten -
att veta att jag är åtråvärd, för dom flesta.

Jag kan bli ett med mina röda läppar och ögonlock täckta i skimmer
men jag kan inte sitta ner och hålla käften
allt är sannerligen inte guld som glimmar
men man måste sålla sig igenom resten
en barnslig förälskelse som bara varar i några timmar
man kan verkligen känna det i luften.

Techno, lycka, allemansrätt
fast om polisen kommer så springer vi direkt
en ständigt växlande himmel är vår plafond över träden
kan se vår framtid utspela sig bland moln och växlande väder
känner mig som 17 igen
som att världen ännu inte hunnit bryta mina ben
kan känna basen i hela kroppen
kan känna ruset i hela blodomloppet
känner kärlek, känner svettdroppar.




Bunden vers (Rim) av amygdala VIP
Läst 189 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2022-03-21 19:40



Bookmark and Share


  Abel Pongo
"Det underlättar att jag är omgiven av främlingar
blir enklare att låtsas vara någon annan
när ingen vet vem man är
och alla här är så vänliga,
skakar händer, hackar tänder, kastar tärningar."

Gillar texten som helhet, även om den är lång så lyckas du få med mig hela vägen. Men just det här partiet slog an något i mig som jag sällan upplever. En stark känsla och igenkänning. Otroligt inspirerande och unikt.
2022-04-23

    ej medlem längre
Riktigt bra. Fin rytm.
2022-03-27

  kirsti ylinikka VIP
Vilket flyt och vilken rolig text! Kände mig som 17 igen...
2022-03-27
  > Nästa text
< Föregående

amygdala
amygdala VIP