hade er som mina små små barn
samlade i en korg av oförbrukad kärlek
så tunna väggar
skiljde oss åt från världen
tunna, genomskinliga skal ut mot ondskan
men solen steg varje morgon
och även nästa
så varje morgon hade jag er
tätt intill
så naiv som jag var, så overkligt stark
med er hos mig