På nytt födelse,
där tro heter kylan,
före sommarvärmen
runt det slitna hjärtat

Gula fälten återkommer,
om och om igen
en påminnelse
att solen gått ett varv

I bruset av etervågor
har varvet gått runt,
människor degraderat
till sämsta jaget

Hål slits ur hjärtat,
och städer, byar
åldras decennier
på veckor

Bomber och granater
ger daglig väderutsikt,
än högtryck, än lågtryck
ersätter klimatförnekelse

Tvivel sås på bränd mark,
och i landet långborta
kommer skamligheternas dräkt
ånyo från plågoandar

Bristen på vägar framåt,
regredierar förnuft,
till rå makt förlitande sig,
böneutroparen saknar alternativ

Mediahusen räknar dagar,
redan nyhetens behag
går på oväntad övertid
scoop dränks i hes repetition

Så vad gör vi nu, lilla du,
när allt vi har,
mals ner till något magert,
näringsfattig sörja