Ordspråken säger att även om möjligheten finns idag, kommer morgondagen att bära sina sår.
Medan man lever med drömmen om landsbygden finns det snarkningar som prickar sina fläckar.
Att se båda ögonen med ett ögonbryn är inte en lögn för alla.
Clarion säger inte stopp för trummisens ålder.
Crane flög igen till bellboyens beundrande blick.
Låt inte någon av oss bli berusad!
Helige Nicholas var faktiskt en örn som klättrade i dalarna med bön!
Dess vingar var trettiosex meter långa och den var sexton meter lång!
När han stod på hans fötter och sträckte på sig, drog hans muskler ihop sig som en brottares.
Den som såg honom skulle genast inse att han var en unik jägare.
Stoet hade en hästs ära.
Medan vargarna som lever med de civilisationer som har sjunkit in i dagens ljus kämpar med hunger,
Trots att han var en örn kunde han gå in och ut från vilket föremål som helst.
Skaparen gav honom ett sådant drag.
Medan bråket mellan planeterna torkar märgen,
Det är upp till poeterna att lyssna med svarta ögonfransar.
Medan det finns länder med alla slags varelser,
Nicholas levde på planeten Jupiter, där örnlinjen ännu inte hade hittats.
Han hade valt planetens högsta berg som sitt hem.
Ingen varelse kan nå toppen av detta berg,
De skulle inte ens våga lyfta huvudet och titta upp.
Huvuden som lever graciöst, med det snabba förflutna, sätter svärdet på sin midja.
När det finns en sjö, oroar sig de rasande som kommer med rosor till änkan inte för floden.
Även när det är svårt att bära en järnek frisk ålder, inget levande
Han kunde inte se Nikola, men han kände alla.
Han hade bara ett problem.
Han var ensam av naturen.
Den första varelsen i den linjen av örnar var kungen av ättlingarna.
Liknande legender brukade säga att när horisonten möter solen måste det finnas morrande katter som ligger i en dröm.
När livet förenades med en tagg formade sig en bön från poetens önskan till själens frö.
Nyfikenheten hittade honom en dag och insåg att han tänkte för sig själv när han var ensam.
Jag är en tänkande örn.
"Det kommer inte att hända," sa han.
När han upptäckte tanken insåg han att den fanns i hans sinne.
Eftersom det inte fanns några människor på den planeten kunde han inte hitta en tänkande ?ntelligent varelse att jämföra med honom.
Eftersom alla andra varelser var djur av sin egen kaliber.
Tende upplevde verkligt agg med sina härmare på kort tid.
De brände en låt med sig i månader.
Andra ansikten fylldes plötsligt av spirande idéer.
Han var inte ensam i stjärnorna.
Dessa djur levde i grupper.
Några var reptiler, några var köttätare och några var växtätare.
Han skulle inte äta någonting.
Närmare bestämt kände han inte vad hunger var.
Han visste inte vad det innebar att äta eftersom han inte var hungrig.
Det var hans ädla skicklighet som växte fram när hans ögon var fulla.
När han såg sig omkring såg han att andra djur åt,
Han såg dem till och med äta unika.
När han ser något djur äta något av sitt eget slag,
Han kände sig illamående och huvudet snurrade.
Han brukade säga att det är svårt att bedöma skördetiden med hopp.
Han studerade andra djurs liv och försökte förstå hur de förökade sig.
När djuren ligger på varandra för att föröka sig,
Han tolkade situationen som tortyr, inte vänskap.
Han blev alltid förvånad över att se några djur slåss och älska.
Tänker att meningslösa lagar skadar naturens värme,
Vi säger att välsignelser är tillräckligt för dem som är fästa vid kärlek med hopp.
"Det måste finnas ett citat från spannmål också," sa klöver av dalarna.
En dag föll han i djupa tankar och drömde om en vacker örnhona.
Han blev helt plötsligt chockad.
Det var motsatsen till vad han letade efter.
Han gick fram till henne och rörde vid henne för att bli av med drömskheten.
Det var sanningen före honom.
Han var lika levande som sitt inre lugn.
Nu hade örnriket en kung, Nicholas, och en drottning.
Med skapandet av drottningen Nikola, örnen, två av hans vingar,
Han såg att hans höjd hade minskat med tre meter.
Så det kom ut ur min kropp, tänkte han.
De var tillsammans dag och natt nu.
Eftersom de inte vet vad sex och parning är,
De nöjde sig med att röra vid varandra hela tiden.
Dessa beröringar sträckte sig över tiden, efter att ha älskat,
När de återvände till parningen kom tre avkommor fram.
Dessa ungar var början på örnlinjen på Jupiter.
När den helige Nikolaus blåste ut dessa tre ungar ur boet, gled de flygande iväg mot de vidsträckta slätterna utan att se sig om.
De kunde inte längre åka dit igen.
För att komma dit måste de ha muskler som kungens.
Men de förblev som dvärgar i kungens närvaro.
Helige Nicholas och drottningen fortsatte att älska
Men de varken lade ägg eller fick avkomma igen.
Nu var det dags att titta på följande.
De som gick ner åt, drack, jagade och förökade sig.
Denna spridning pågick i flera år.
I raden av örnar, nu med andra djur,
De tog sin plats på Jupiter.
Med skapandet av Eagle-linjen fylldes en lucka och eliminerades.
År följde år, örnlinjen spred sig över hela Jupiter.
De hade förökat sig så mycket att det nu blev fruktansvärda krig mellan dem.
De feta och de starkare fördes de svaga och svaga halshöggs.
Detta balanserade antalet behövda huvudskärningar.
Helige Nicholas, tittar på striderna nedan,
Genom att samtycka till att vara lite kortare, för säkerhets skull,
Han utbildade sju strejkande jägare.
Ingen av nedanstående hade styrkan att ta itu med dessa jägare.
Dessa var mycket speciella styrkor.
Inga order kommer att ges till dem om det inte är nödvändigt,
Bara vad som pågick nedan var att titta på.
Om någon en dag kommer till den punkt att de slutar rita,
Dessa träfflag skulle användas.
Helige Nicholas, med sin egen magiska kraft, båda hitlag,
Den gör sig också osynlig.
Han brukade gå upp och ner och backa upp.
Under denna resa varken han eller andra jägare
ingen kunde se.
Tiden gick och en ung och kraftfull örn dök upp.
Hans härlighet överträffade allt.
När Helige Nicholas skapade örnlinjen,
Så mycket tid har gått under perioden
Alla glömde honom eller trodde till och med att han inte fanns.
Denna unga och kraftfulla örn sa: "Om det finns en planet som heter Jupiter,
Om jag bor på den här planeten, då är jag den starkaste örnen just nu."
Sa han och utvecklade några konstiga vanor.
Han förstör hela tiden andras bo, kastar ut ungarna ur boet,
Han jagade vem som helst i luften och gjorde ofattbara saker.
Humor är tolkningen av mästerskap.
Våldsaspekten hos denna unga örn har utvecklats så mycket att den har förvandlats till vargar och schakaler.
Började till och med attackera björnar.
Den svävade snabbt från höjderna och slog vargen så hårt att
Vargen, som fick slaget, rullade tio eller femton meter och ramlade i ett dike
När Buddha kollapsade på sin kulle var hans arbete avslutat där.
Det finns de som vänder ryggen åt motsägelser, vars öde räcker långt.
Det var de som misstrodde fjädrarna som sökte skydd.
Denna händelse fångade kungens uppmärksamhet.
-Vad gör du, älskling, är du galen?
Han sa: "Kämpar han någonsin med björnar och vargar?"
Men den unga örnen rusade längs vägen han kände.
Till slut förde han verksamheten till ett sådant stadium att alla sprang iväg även från hans skugga.
När andra örnar såg detta komma lämnade de sitt hemland och flydde.
Ett mycket stort område lämnades helt åt honom.
Han njöt av att jaga på dessa vidsträckta slätter.
En incident undgick inte den helige Nicholas uppmärksamhet.
Dessa unga och mäktiga örnar är resterna av deras jakt,
Han ledde en gammal örn som satt på ett av de höga bergen, som hade gjort sitt bo där.
Denna gamla örn jagar aldrig, men dess vackraste bröst,
Den åt de vackraste låren.
Den unga örnen jagade dem alla genom att avslöja sitt liv.
Helige Nicholas steg osynligt ner till den gamla örnboet för att studera den unga örnens beteende.
När han tittade upp satt den gamla örnen åldrad med fjädrarna fallande ut.
Bara fågelmjölk saknades på hans bord.
Hans käke arbetade ständigt och han småätade ständigt.
Helige Nicholas satt åt sidan,
En ung örn med ett rådjur kom in.
Han närmade sig respektfullt, placerade den framför den gamla örnen och steg tillbaka, steg för steg.
Det saknades ingen respekt.
Den gamla örnen sköt av sig rådjuren med foten och sa:
"Krossa den", sa han.
Den unga örnen tog snart rådjursungen till den gamla örnen.
Han krossade den för att passa hans smak.
Den gamla örnens klor atrofierades och dess tänder höll på att falla ut.
Medan Örnen Nikola är ung och stilig, är han också en örn som lever med ett starkt sinne.
Han kunde inte förstå hur han tjänade en gammal örn som höll på att tappa håret.
- Wow vad hände med mig! sa.
Den gamla örnen, fången i förnuftet, var nu senil.
Det fanns så många år att förr i tiden var deras beräkningar alltid baserade på det förflutna.
Han hade slutat utföra sina plikter innan solen gick upp.
Den unga örnen kommer att göra vad han vill, han kan inte ta sig ur problem.
Han slog huvudet i stenarna.
Hur många gånger har han ställts ansikte mot ansikte med döden bara för att ge mat till senilen?
Han hade sår på olika ställen.
När Nikola fick reda på sanningen om händelsen förlängde han den senile personens liv till ett obestämt datum.
Hans syfte här var bara att se vad den unga örnen skulle göra.
Jag undrar om den här unga örnen en dag kommer.
Lite utom jag själv
Tänkte han säga hejdå och använda sitt eget sinne och tankar?
Eller skulle han leva som fånge av demens resten av livet?
Faktum är att om bara den unga örnen kunde stå på egna ben och bestämma själv.
Helige Nicholas visste att han skulle göra stora saker,
Men för att han lämnade sitt sinne och tänkte i den seniles fängelsehåla
Han gjorde alltid sitt arbete utan sinne.
På den tiden utför han bara den kroppsbaserade delen av jobbet.
Hans räkning var tung.
Helige Nicholas beklagade och gick uppför trappan.
Den här unga örnen har gjort så ont med senilens föråldrade sinne att hela örnfamiljen sa
Det är tillräckligt.
Som ett resultat kom den bortglömda Saint Nicholas ihåg av örnlinjen.
Skriken slet sönder Nikolas trumhinnor och gick till baksidan.
"Bättre vidta åtgärder än att tappa örat", sa Helige Nicholas.
Han mobiliserade två strejklag
Och jägarna gled i okänd riktning och försvann.
När den unga örnen en dag kom till sitt bo såg han några hål i boet.
"Någon har varit här, men det är omöjligt", sa han.
Han visste att ingen skulle ha modet att stanna förbi.
För det har alltid varit så i flera år.
Han blev misstänksam och arg och gick på jakt.
Den dagen gick han till senil igen med liken som gjorde så ont.
En rädsla grep honom.
Var det verkligen någon som vågade gå hela vägen in i boet?
Han sa adjö till senilen och gick ut och tittade på det motsatta berget,
Lågor steg upp från där hans boet var.
Han kom till boet med vingslag och såg att det vackra boet han byggt genom att darra stod i brand.
Ett enormt hat fyllde honom.
Smärta slickade hans gom.
Han skulle bli arg för att han inte kunde vara arg.
Konstigt nog fick han plötsligt panik.
För första gången visste han inte vad han skulle göra.
Anhöriga och anhöriga samlades runt för att försöka förstå orsaken till händelsen.
Men tiden var för kort
Han behövde kasta ut något omedelbart och lugna andra omkring honom.
Vad skulle han säga om det var nödvändigt?
Han hade inte träffat senilen än, kunde inte säga något utan att undersöka honom.
När han förmedlade situationen till honom framhöll kammaren hans desperation.
Till hans förvåning var det ett annat fall.
Händelsen hade kommit in i universums cirkel både snabbt och på ett komplext sätt.
Det var nödvändigt att hitta en brottsling mitt i ingenstans i all hast.
De såg sig omkring och kunde inte hitta en enda person att ta på sig skulden.
Tiden blev tightare och snaran blev tätare och stramare.
Äntligen senil:
– Om han gör det här jobbet kommer han att göra det, sa han.
Den unga örnen behövde ändå inte tänka och sa genast: "Han gjorde det!" sa.
Med det sagt spred sig händelsen till örnriket, och så den unga örnen
Han undertecknade dödsdomen genom att gå in i senilens sinne.
Detta är den tid då Helige Nicholas skar den unga örnen.
det var slutet.
Men om han använde sitt eget sinne skulle han vara självförsörjande.
Hela örnriket skulle vara lönsamt.
Men när han slösade bort uppgiften som anförtrotts honom,
Han försvann från örnriket.
De säger att naturen inte känner några luckor, en ny örn måste komma fram.
Låt oss se den lille, essensen, men med sitt eget sinne,
Kommer örnen att kunna föra sin härstamning till nästa nivå?
Om bara den unga örnen kunde göra det.