En man kan inte möta en kvinna på en nivå av läkning.
Kvinnan kommer i nyanser som ökar läkningen att bära mannens hjärta till elände.

Om en kvinnas tjat leder till att mannen snarkar, kommer kvinnans minne att bära filosofins törst till de punkter där mannen gör motstånd, och det kommer att klandra mannen.

Om en kvinna uppskattar mannens värde i medicinens dimensioner, kommer detta, genom hennes värde för arbete, att sträva efter att göra äktenskapet permanent.

Varje kvinna som känner kärlekens motstånd kommer att döma att läkningen hos mannen drivs ända ner till vardagligt prat (geyik muhabbeti).

En kvinna kommer att betala priset i sin frihet när hon upplever läkningen i gudomlig kärlek.

Läkningen kommer att stärka kvinnan genom pennans smärtor medan hon beundrar mannens diplomatiska sidor.

Så länge en man inte bär läkningen till kvinnan genom kärlek, kommer kvinnan att framföra påståenden om att hon håller på att bli galen.

En man kommer att tvingas spela mästare (pîr) i sitt hem och munk (rahibe) i sitt arbete.
Annars kommer frid från hemmet och vänner från arbetet att försvinna.

En kvinna som känner till läkningen kommer inte att tillåta dopet inom ramen för en mans fantazi, som är känd som härskare enligt läkningen.

En man kommer i så fall inte att känna läkningen i samma utsträckning som en akademisk kvinna.

Under ett transparent utbyte kommer kvinnan, i sin dröm om äktenskap, att beskära mannens ärlighet i sin strävan att vara en nunna.

Återigen är ungkarlslivet suveränitet.
Läkningens chiffer är bara detta.