Stockholm
är ett nödläge,
undantagstillståndens uppsamlingsheat,
ett slukhål för folkmunnar
smyckat
med kranskommunernas gatugetton
och rinkebysvenskans positionerande stappelvappel

Stockholm
är grågrym hörselskada,
rälsringlande råttifiering,
grottgamängers ejakuliserande flämtorfeuismer
och lokalbedövade sinnligheters okänsligheter
långt ute i våldsarkitekturernas människohandlande
under otidens hammarbetong
i smörstekta politikers andningslösa tankeapné

Stockholm
är swishstillad horhunger
i smuts och ledlyst tvång;
en svart fläck i dagligt tal,
nedgångenhet i felslag och monstruösitet;
blind stank
och nattliga skyltfönsters medeltida tiggarspeglingar

Stockholm
är överväldigande dödslängtan
klädd i tonade rutor,
rolexbling
och sovande satar i tunnelbaneskramlet;
flyktiga nattläger
i kartong och urinstinkande dagspress
under våldskapitalets brovalv

Stockholm
är gamla svartvita gangsterrullars skottlossning
ekande
genom samtidens realtid

Ursula von der Leyen och Ulf Kristersson
talar för döda öron

Ordningsvakterna är tunnelsystemens Morlocker
långt efter H. G. Wells

Stockholm
blir knappt en radanmärkning
i avlägsna millenniers arkeologier,
men nutida tokholmare
är vandrande likstelheter i kataton amok
med ögon låsta
som amerikanernas bröllopsbombande drönare
i smartphoneshypnosen