som en dement gud
antänd av havsbottnen
med sjungande koraller
från rymdens bortersta rum
brinnande i blodomloppet
han talar eld
och vänder världen
till en tom duk
han går på linan mellan dröm
och absolut ingenting
med en osynlig drake i penseln
vattnet under hans fötter krusar
i speglingen av rymden ovanför hans huvud