När vinterns mörker sänker sig en sista stråle glimmar,
sen sluter vinternatten sig som täcke in vårt land.
I skenet av ett ljus kan jag beundra dig i timmar.
Förirrar mig i dunklet tills jag hittar till din hand.
Jag håller hårt. I natten kan vi färdas i det trygga.
Jag kysser dig i nacken för förvissa du är här.
Trots nakna mot varandra är vi inte längre skygga.
Och nakna kan vi känna var den andra av oss är.
I denna julens natt, i denna jul

Du somnar på min arm, hur lugnt jag hör dig andas.
Vill ej somna vill va kvar i den tillhörighet jag kännt.
Försöker hitta ord för det känner men det blandas
Ihop med de klisheer som nån annan har förvrängt
Jag älskar dig, jag älskar dig. Jag sagt det tusen gånger.
Och var gång det sagt var det förankrat i den tråd,
som ledde till det som fick mig att skriva alla sånger,
och lett till var sekund med dig har kännts som var en nåd
I denna julens natt, i denna jul

Jag måste somnat till ändå, när vaknat ser jag ljuset.
Jag ensam i min säng, men jag hör ljudet av ditt stök.
Jag känner att jag ler när hör dig tassar fram i huset.
Jag känner jag blir glad när du rumstrerar i vårt kök.
Det vackraste jag sett på tröskel liksom en Lucia,
fat utan särk och ljus vet jag att helgonet det är.
Mitt helgon mig från sorgerna och mörkret kan befria.
Mitt helgon det var du som hela natten du var här.
I denna julens natt, i denna jul.