Jag vet inte vem jag är, tänkte han.

Jaget ser bara en skog av tankejag.
Vilket träd vill tanken välja som sitt jag?

Tankemolnen dräper solen.
Jagets veka skugga täcker jorden.

Roten viskar om att inget ting är jag,
att solen lyser lika starkt var dag.

* * *

Vem är jag? sa jag och såg
blåa världsrymdens urman,
samt allt annat vilja ta över
jagets punkt av varande.

En tanke
som vill bli
jagets urkärna,

medan fröets källa
i full blomster redan
vaket tittar på.

* * *

Antingen är jag den här tanken
eller så är jag det som ser den.

Vi fastnar i en tankevärld
och glömmer den som ser allt.

När vi sover drömmer ena jaget,
medan andra lika vaket tittar på.

Vi är inte mannen i drömmen,
vi är det som vaket tittar på.

Vi är inte jaget
som skriver och läser
konklusioner om vad vi sett
från ett annat perspektiv av vårt väsen,
vi är fortfarande det som tittar på
medan handen skriver
sina världsliga tecken.

När tanken skapar
världen som den lever i
ser vårt riktiga jag på.

När ena jaget
leker sig djupt in i leken
och glömmer sina egna rötter
agerar den ut vårt skådespel,

för det är vi som ser
den som blir arg och glad,
nedstämd och upprymd.

Även då
är vi den
som ser på;

Den som iakttar
i den djupaste
bakgrunden,

bortom alla
tankens förgrunder.

Mannen i tanken
och alla hans påhittade epitet
ses av vårt djupaste jag.

Det grunda jaget
klär sig i kläder av titlar,
medan djupaste jaget
naket tittar på.

Han fantiserar om vem han är,
en broder, en fader, en man,
en vän, en son, en si och så,
men det djupaste jaget ser fortsatt på.

Vi skapar en kluven värld
och beskyller andra för vår vilsna själ,
medan vi själva håller i yxan
som skapar alla skilda jagar.

* * *

Vem är jag?
frågar tanken,
medan jag ser på.

Jag ser på.

Jag är den som ser utan ögon,
och vet utan inlärd kunskap.

Jag är den som ser
han som glömmer
vem han är.

Jag är.

Jag är den som ser
han som frågar samma fråga
för att påminna sig själv,

om det han redan vet,

och skilja sig själv
från epitet, intryck
tankar och känslor.

Jag vet.

Tankar, känslor
och intryck kommer,

men det gör inte jag,

för jag är den
som alltid är
här.

Jag är den
som vaket tittar på
han som sover
och tror sig vara tankar.

Jag är den som vaket tittar på.