då jag tittar ut ser ett pärlband av ljus
det sträcker sig längs vägen söderut
vet morgon kommer till slut
räcker fram sin bricka av ljus
dagen lyfter våra tankar som svalor
för att landa som en gäst från
långa resor till kvällen
luften ännu tom på fåglar
vi kan inte lova något vi inte äger
försökte doppa penslarna i färgburken
för ge morgonen gladare färg
misslynta röster från grannarna
de störde sömnen