Tomrum,
Ginungagap,
där inte ens smärtan
checkat in

fyller dig
under en cityvandring
där en svullen måne
drar blicken till sig

likt ett blekvitt hål
i det klarblå
firmamentet

människor
i alla riktningar
småhuttrande
under februaris
allra första
himmel

så pressas
plötsligt
ditt tomrum av
gas och stoft
samman,
förtätas:

nybildad sol
blixtrande fotoner
ljus som färdas

Som ett mångfärgat
turisttåg
rullar orden ut

genom medvetandets
hemliga gränder
och återvändsgränder