Sår frön
där något kan
ta sin början

Glömmer inte

nej låtsas inte
heller

Livet som det var
som det är

De såriga
upptäckterna

Finns där efter vägen

Ser bara lite disträ

efter någonting
kvarvarande
nästan transparant

utan större saknad

Inte längre
på liv och död

Ser Vallmons
röda kjol vändas
in och ut i blåsten

Tar
vägen utmed
dikesrenens vilda
blomster

Den raka
mest framkomliga
vägen
vidare framåt