Skoterspåren
ringlande uppför branterna,
in i tätskogen, ut över hyggena,
är hemligheter som vi delar
långfötters
på våra skidor;
deras djupt ristade saklighet,
uppbruten i plötsliga infall
genom dunklet mellan granar
och knallar,
tills de brådstörtade milsvidheterna
slår ut
som Satoriögonblick
eller stora fåglar, plötsligt på vingarna

Vi tar av oss laggarna
och klättrar
uppför de brantaste otillgängligheterna,
merinoställen tunga av fukt
mot våra kroppsformer,
tills, högt upp i öppenheten,
andfåddheten välkomnar syrets kyliga vinddrag,
som pådragna skaljackor skyddar mot,
i klara färger

Nu väntar farliga utförslöpor,
landsvägsbreda, skoterpistade
och alldeles för snabba,
omgivna av trädstammars och stenblocks
skallbaskrossar
- så vi plogbromsar oss på gammalt folks vis
ner
genom hektopascalernas knäppande
i trumhinnorna

Där nere i låglandet tappar våra identiteter
grekiska gudars och isländska vikingakämpars självbilder,
och vi blir som folk igen,
men uppfyllda av endogenmorfinets välbehag,
idéer och svängiga ordanhopningar,
hela eftermiddagen
ända fram till Sverige idag på TV

Kvar däruppe
ligger skoterspårens hemligheter,
skrivna i snöns smekande kalligrafi,
som vi bevarar känslan av
i ben och armar
och fria tankars synapsblinkande
endorfinljus