Redan medlem?
Logga in
Otryggheten binder sammanFrån någon gata hörs röster och mummel Upprörda ord och krossat glas Är ljud som kommer fram I skydd av mörkret och kvällningen
För ett ynka ögonblick av livet Kan förändra någons hela framtid Baksidan av vardagen blir allt tydligare Vi väljer själva hur mycket vi vågar se
Men hur det än förhåller sig Så är klimatet kallt och hårt För den som tappat tron på framtiden För den som inte känner tillhörighet Och växt upp i otrygghetens skugga
Ty vi letar alla efter ett sammanhang Där vi känner att vi hör till Även om den tillhörigheten för vissa Bara är en illusion full av fara
Fri vers
av
Maria Sundelin
Läst 57 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2023-04-05 06:47
|
Nästa text
Föregående Maria Sundelin |