utanför alla
som en blixt
fångad på fotografi
ringlar en skärva
av fångens yttersta timmar, ner i mig
och jag skrämmer,
de förstenade ikonansiktena
som tittar ner på mig
till skälvande rådjur
inuti mig, här är jag kung
omsvept hennes händer
som gjorda av natthimmel
av lila moln, utan början och slut
hon stiger över och under mig
och blir till sänghimmeln
där jag sover inuti min dröm
innan allting gick snett
innan allting gick snett
ett ögonblick som fallit igenom
de mossförvuxna schakten av allting,
färgad av gråtens refräng,
träffad av rymden, en pil
med spets av en meteorsten
som uppdragen i Amors båge
där min vilja sårad av heliga krig
målar mitt blod, fotstegen hon tar
med min formlösa dröm som penseln
bakom min duk, dold för världen;
av en önskan, bara för en att se