Ett koncentrerat ord kring sin disciplin-
erade ställning står alltid stadigt och är
inte utbytbart då ett sådant ord har en
alldeles särskild betydelse och karakter-
iseras av sin högst egensinnigt individ-
uella personlighet.

Sådan var antagligen biografen och lexi-
kografen Louis-Gustave Vapereau (1819-
1906 )
vilken i sina ordböcker samlade efter eget
tycke och smak det han ansåg finnas värde
i och inte det som borde noteras där Vape-
reaus principiella norm skulle komma att
skada hans karriär som lärare i filosofiska
ämnen vilket medförde att han förlorade
sin universitetstjänst.

Så vad kan sägas om hans världsomfattande
(Dictionnaire univers des litterateurs 1876)
biografier över de karaktärer vilka utmärkt
sin egenart genom sina verk mer än att det
röner en arbetsnarkoman bakom som idogt
betade av de döda poeternas kvarlåtenskap
men uteslöt de levande såsom Baudelaire,
Hugo,Flaubert,Maupassant, mfl medan han
inte drog sig för att i ofredande ordalag kriti-
sera de dödas verk vilka inte hade möjlighet
bemöta densamma.

Det är inte säkert att den som enbart går på
döda och inte levande byten är värd något
hedervärt omnämnande mer än för sin flit.

-