https://youtu.be/P5yw8ltFcGU

när jag kom till Sverige till Åkersberga som ensamstående mamma med vacker och frisk bebis hamnade jag automatisk till riskgrupp.
Min då 5 månaders son såg ut som svensk – ljus hår, ljus hud, blå- grå ögon.
Kort efter började jag känna extra uppmärksamhet - från både kriminella och sociala tjänster.
Förflyttning till ett annat land med bebis, brist på kontakter, brist på information och denna extra uppmärksamhet - skapade stress.
Jag studerade och gick på praktik – på heltid. Min son hämnade i värsta barnverksamhet i Åkersberga där han var vanvårdat. (Berggård på Norrgårdsvägen)
Jag kände förakt mot mig på grund att jag är invandrare, att jag är ensamstående mamma, på grund att trotts att jag studerar och jobbar heltid – jag lever på bidrag.
Min son var påverkat av oro och varnvård.
Hans oroligt tillstånd orsakade att han lätt fick på sig diagnos.
Under denna period i Sverige flera barn fick på sig diagnos i onödan.

Jag var talat om att sociala tjänster kan ta barn från invandrarföräldrar och det behövs inte alvarliga orsak för att drabbas av detta öde.
Jag fick läsa lappar som en latinoamerikansk kvinna klistrat rund i Åkersberga.
Hon skrivit detta lappar förhand och text var på engelska.
Hon var ensamstående. Socialsekreterare lurat till sig hennes förtroende.
Socialen tagit från henne 3 små barn.
Jag kan föreställa hur desperat hon var.
lokala kriminella satt på krogen och deras barn drev rund i Åkersberga och terroriserade folk.
Flera av dessa barn till kriminella var innan tonårs ålder.
Socialen tagit inte barn från dessa kriminella.
Dessa barn som agerade tydligt som icke adekvata fick inga diagnoser på sig
Deras kriminella föräldrar aven fick jobba i barnomsorg och skadade barn som var under deras tillsyn.
Kommunen mörkade händelsena.

I detta läge fick jag press på mig att medicinera min son med bromsande psykotropar och några dagar i veckan lämna min son på kortids Solskiften i Åkersberga.
Jag var hotat att om jag inte gör det – då är jag är dåligt mamma.
Jag glömmer aldrig första gången när jag kom till kortids med min son.
Där han skulle sova över 2 dagar i veckan.
Det var utrymme för 2 barn – 2 sovrum och en gemensam vardagsrum.
2 personal med 2 barn.
Min då 5 åring fick dela utrymme med 13 årig tjej med grov diagnos.
Hon skrikit och slagit huvud mot väggarna. Hennes ansikte var svullen och hade blodiga sår.
Personalen – tonårs tjej ( tydligen utan någon utbildning) skrikit och gapat på stakars flickan.
Jag och sonen var ”bjudna på middag» - gröna stinkande korvar med slaskigt våt potatismus.
Personalen påpekade att jag måste tacka för detta äckliga mål.

Sonen hade svårt att sova där. Han generellt hade svårt att sova i våra oroliga miljö men särskild i detta förskräckliga korttids hem . Alkisbarn bankade i vår balkong på nätterna.
Jag grät och var deprimerat när sonen var borta. Han gallskrikit när det var dags att åka till kortids.
Jag ringde dit och frågade om han sover. Personalen ljugit till mig att han sover.
Bara en personal sa ständigt till mig att han inte sover.
Det var detta personalens strategi att lura till sig min förtroende.
Hon erbjöd till mig sitt hem som kortidshem istället för Solskiftens kortids.
Jag trodde att jag väljer från 2 ondska den mindre ondska.
Om jag skulle veta i vilket fälla min son kommer hamna!
Detta personalen Ann och hennes kollega Lena jobbade på samma stället - Solskiftens korttids, hade öga på min son på länge.
Detta 2 kvinnor var kollegor och medbrottslingar.
De både sökte privat kontakt med mig för att komma åt sonen.
De både offentligt kallade min son till sin familjemedlem
3 år senare blivit Lena sonens ansvariga pedagog och 4 år efter lurade hon sonen i händerna på våldtäktsgäng och var med på grov barnvåldtäkt.
Lenas medbrottsling Ann gjorde allt möjligt att mörka barnvåldtäkt och sabbade polisförhör med sonen om barnvåldtäkt. Under 12 år våld och mobbning som sonen upplev under hennes tillsyn låtsades Ann att hon märker ingenting.
När jag första gången kom till Anns hus i Shargårdstad var jag förvånad att se en riktigt bar där inne hus henne med flera barstolar i röd leder i rum utan fostrar. Det såg ut som privat klubb.
Ann har 3 barn ( som undvek ögonkontakt med oss). Hon skaffade också flera djur ( flera av dessa djur dog kort efter) Jag hade känsla att någonting som stämmer inte men jag trodde att jag väljer mindre ondska.
När kort efter sonen började hus Ann - hennes hund bitit sönder min sons vacker ansikte och skadat honom för livet – då tvingade Ann sonen ljuga att han ramlade. Sonen aven inte fick stelkramp spruta.
Jag kan inte förlåta mig att jag inte tagit honom tillbaka till detta förskräckliga Solskiftens kortids - till utrymme med skrikande grovhandikappa tonåringar.
Flera år senare skrivit Ann till myndigheterna att jag lämnat sonen till kortids för att jag orkade inte med honom, att sonen själv valde henne, att hundbett var små sak utan konsekvenser, att våldtäkt jag hittade på – allt detta skrivit hon i syfte få förvaltaskapp över sonen för att stoppa sonens försök att ta upp fall – barnvåldtäkt.
Ann skaffade till sig godemanskapp över sonen bakom min rygg under period när jag och sonen gick genom smärtsam rättprocess mot hennes medbrottsling pedofil Lena.
Ann ljugit till min son att hon inte var betalt för sina tjänster för kortids avlastning men bara vara med honom eftersom han är ”som hennes egen barn”
Ann skaffade till sin dotter extra knäck tjänst som kontakt person åt sonen och ljugit till sonen att allt deras uppmärksamhet mot honom alla tider är gratis. Dotter fuskade jämt med sina tjänster.
När sonen kom till kommunen för att få veta sanningen försökte överförmyndare förvirra honom och gav motvillig till honom otydligt svar om Anns och hennes dotter fick betalt för sina tjänster.

Min son var lurat av sin bästa vän på pengar. Det var en gång fall och vännen hotade ta livet av sig om min son inte ta lån åt honom.
Det hände med konstigt sammanträffande precis när kommunen bedömde att min son kan klara sig utan godeman och Ann var på väg att bli av sin godemanskapp över sonen.
Nyanställd överförmyndarnämnden tagit Anns ansöka om förvaltaskapp utan bedömning, utan upplysa sonen om vad betyder förvaltaskapp, utan informera mig – närmaste anhörig.
Ann redan hade alla dokumenter förberedd och ansökan skickades till Attunda tingsrätt.
Ann tagit sonen till sexigt advokat som fattade sin plikt - inte för att stå på sonens rättigheter med på att flörta med sonen och distrahera honom för att skriva under dokument som han fick inte läsa – han var övertygat att besök till advokat handlar om bedrägeri som han var utsatt av sin vän.
Min son skrivit till Attunda tingsrätt att han vill inte ha förvaltaskapp över sig
Men Ann har sina metoder som hon använder för att tränga sitt vilja på de som hamnat under hennes makt– hon lurade sonen hem till sig kväll innan möte
i Attunda .
Han fick sova väldigt lite. Ann förtalade mig för sonen.
sedan under bevakning av henne och hennes pojkvän eskorteras sonen i bill till Attunda tingsrätt och pressat på att tacka ja till förvaltaskapp.

Samma metod använde Ann när hon sabbade polisförhör med sonen angående barnvåldtäkt.