När domedagen kommer
skördar Guds änglar själar
och druvor skiljs i klasar
efter alla synders tyngder.

Babylons frätande vin
skålar världens samtid med
och välkomnar syndens orenhet i gomen.

Evighetens goda nyheter
och domen om döden glömmer dem
när mörka vinet fyller deras ådror.

Djävulen frestar och förför
och de fallna följer, faller ner
på knä och tillber besten,
vilddjuret och kalven i guld.

I pannan pryder talet från dödens drake,
brännmärkta som slavar inför slakten
går de blinda genom svavlets portar.

”Lyckliga är de
som dör i tjänst för Herren”
dånade rättfärdighetens väsen,
medan de döva endast hörde oljud
och föstes vidare in i svärtan.

Det är dags
för mogna själar att skördas,
liens valkyrior och änglar
att hämta hem sina fallna hjältar
till Faderns gyllene salar.

Vinet och mjödet
pressas ifrån dygden
och var man skålar
med sin egen viljas
vikt i gott och ont.

Hjärtats vikt vägs på vågen
och klasen visar våran själs värdighet
och sedan stundar färden till riket
där ovan eller nedan.

Var du värdig eller ond?

Vilket mönster i väven
följde din själ på vägen
genom världen som varade
och leken på jorden?

Svälj inte den bittra dryck
Djävulen gett er att dricka,
ty den är brygd med dunkla druvor
och etter som fräter anden inifrån.

Svälj i stället
svalkande mjödets vin
som renar svullna tungor
och allt vad anden skålar.

Vilken bägare du lyfter
och vilken tyngd du har i bröstet
avgör din egen själs vilja.

Vägen står fri att vandra,
du väljer riktning vid korset.

Lyssna efter stillhet och frid
och följ den raka vägen hem,

eller gå på ledens villovägar
och lid tills du är redo
att åter hitta vägen hem igen.

Fadern väntar värdigt
på oss alla att välja
och vilja vandra
raka vägen hem.