Ångest, smärta, svarta drömmar,
rädsla, skräck och hopplöshet.
Det knakar högt i livets sömmar,
jag fasar och lider i hemlighet.

Det går ej att sova fast själen är trött
och kroppen skriker efter vila.
För sluts mina ögon, om än blott förstrött
så börjar demonerna smila.

Ja så fort jag sluter mina ögonlock
så börjar tankarna trängas.
De blir till en skrikande, skränande flock,
det känns som mitt huvud skall sprängas.

Jag skriker, jag skakar, jag svettas, jag gråter
när de små djävlarna börjar min pina.
Allt känns så hopplöst när de inte ens låter
mina egna tankar vara mina.