Det är under natten
som rovdjuren kommer fram
Det är då det älskas
Det är då det hatas
Inget hjärta krossas
klockan 10 en
måndagsförmiddag

Det var en lördagsnatt
när vi hatade varandra
När det plötsligt
inte var vi längre
och jag steg upp själv
den där morgonen
när världen
var brysk
och obekant
Vardagens tydliga mönster
var förbytta
till konturer och skisser
och natten tycktes aldrig
riktigt ta slut
Men även i de
mörkaste av timmar
så har man känslan
av att någon gång
så går det över
och kanske
skrämmer det mig
allra mest