Genom fönstret såg du
hon du älskade en gång
Genom fönstret såg du
hon som var ditt hjärtas sång
Du sökte frälsningen
som du sökt den i henne
och många som hon
ikväll i en flaska
och många som den
Du erinrade dig då
när du låg i hennes famn
Hon strök dig i håret
och du höll henne hårt
Men minnen är minnen
och bör så förbli
så du säger adieu

Dagarna kommer och går
och allt du gör
är att vänta på mirakel
som aldrig tycks komma
Stormen kom istället
och då ändrades allt
När det gjorde för ont
var du nära att ge upp
Men det gjorde du inte
och du klarade det
Du klarade det igen
Du klarar ju allt
Du klarar det
Du la ner dina vapen
Låter kärleken ta över dig
Det är obehagligt
för då finns du inte
Det som var du kommer dö
men det är sanningens eld
som du brinner upp i
Om du vågar
Och du vågar
För det är då
miraklen kommer
Åratal av brutala överraskningar
har skänkt dig mycket visdom
och du vägrar väl viga ditt liv
till att vara nån du inte är
för att sen bli begravd
i en kostym du aldrig burit
omgiven av de första
blommorna du nånsin fått