Sonett 105

Let not my love be called idolatry,
Nor my beloved as an idol shows,
Since all alike my songs and praises be
To one, of one, still such, and ever so.
Kind is my love today, tomorow kind,
Still constant in a wondrous excellence;
Therefore my verse, to constancy confined,
One thing expressing, leaves out difference.
Fair, kind and true, is all my argument,
Fair, kind and true, varying to other words,
And in this change is my invention spent.
Three themes in one, which wondrous scope affords.
Fair, kind and true, have often lived alone,
Which three till now never kept seat in one.

("Shake-speares sonnets"; Sonnet 104; 1609.)

Min tolkning

Se min vän i ögat, ej stoder för min blick
förgät utav min kära gjuta mig en gud
all min längtan blir till lovsång om att bli,
vid, och nära, det som är mitt sanna du.
Älsklig är hon, vän och huld, älskad vän,
vänslas skir och vänfast av en fager sfär;
så i vers av fägring fängslas är förlänt,
vad barmen vårdar gäldas efemärt.
Sann, täck och god, resonera resonant
sannas mina ord, väcker hon mitt hopp.
så rara örter gör mig konversant,
smyckas av varann, i vän och helgad kropp.
Sann, täck och god, famlat mol allena
en och samma famn, nu var och en förena.

--------------------------

William Shakespeare, 1564-1616
Stratford-upon-Avon; "Shake-speares
Sonnets", (1609); sonett:
Wikipedia.

Den här tolkningen är inte en i den serie
av 30-40 tolkningar av dikter på andra
språk, som jag arbetar med; där varannan
poet är kvinna, och varannan man
(Tolkning 1).
Den är del av en serie av tolkningar av
Shakespeares sonetter, där, fram till nu,
också sonett 18, och sonett 104 ingår
(Tolkning 2); dessa två, ingår också
i Tolk. 1.

Litteratur: "Sonetter, William Shakespeare;
tolkning och kommentar av Eva Ström"
Förlag: Lind och CO