Det är dagen efter mötet med havet. Hon lever och andas hav varje dag men mötet med havet skedde via färdvägar som bjöd på nyanserad sikt och kännbara vågor. Hon satte sig långt fram i fören och lät vinden röra vid henne. Hon önskade att hon haft en snodd till håret utan att inse hur levande hennes utstrålning spred sig. En minnesanteckning blev senare nedtecknad med ett leende. Hon kallar det inte dagbok, det är livsord.