Att författare med realistisk inriktning
använder sig av karaktärer direkt ur
verkligheten var Alphonse Daudet 1840-
1897 närmast extrem på gränsen till
brottslig där han nästintill"stalkande"
kartlade den utvalda personen avsedd
som karaktär i hans dramer och rom-
aner för att få en så naturtrogen gestalt
som möjligt inte olikt Strindberg,Dickens
mfl,
men som till skillnad från dem kryddade
med något humor för att inte verka för
pessimistiskt gråmulen och även verkade
terapeutiskt med lite Stoicistisk krydda
på den av Syfilis drabbade Daudet som
han ådrog sig tidigt i sin ungdom genom
ett inte alltför hygieniskt umgänge med
den kategori av människor som utövande
världens äldsta yrke.

-