ur Underfundiga Dikter
En UppenbarelseHan kände sig rånad på sin själ Kvar fanns ingenting av den Bara en massa tomhet Andra hade analyserat och konfronterat Hans själ tusentals gånger Intensiva studier av människan hade lett till Att hans själ körts ner i botten Av en avgrund utan slut Ett virr varr av tankar fyllde hans själ Tankar som bara snurrade runt runt Mellan hjärnlobernas yttre kanter En del av oss har haft en svår barndom Men inte han!? Hans hade varit lycklig och trygg Han hade glömt sin lyckliga och trygga barndom Han mindes knappt inte ens Vad han gjort dagen före Om han varit och handlat mat Eller vad han tänkt för tankar igår Han led av denna minnesförlust ”Men leva är att lida en smula då och då” Tänkte han i sin tomhet Hans ångest hade börjat tillta svåra proportioner Andra människor ägnade sig åt ständiga utfrågningar Pressade honom på sanning och krävde avbön! "Vi vet inte var vi har dig" sa dom till honom Han hade börjat ta avstånd från verkligheten Och klivit in i en svårartad ångest och drömzon ”Bry dig inte om det” sa hans hustru När han beklagade sig inför henne En vacker dag när solen sken Och han fyllt 40 år och genomlidit En kris och ett personligt trauma Nåddes han av en uppenbarelse Och han mötte Jesus Kristus i en kyrka och blev troende och frälst Och så slutade hans dagar frälst i ett evigt liv!
Taleptox Skrev Den 20230813 <+> |
Nästa text
Föregående Taleptox |