Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

den stelopererade gubben och Strindberg

 

 

 

 

man kunde fortfarande se Strindberg, en del karlar hade en genomskärning av Strindbergs hjärnmembran uppsatt på väggen,
de satt i sina bruna fåtöljer på dagarna och rökte en cigarett intill de gulnade persiennerna samtidigt som de begrundade Strindbergs membran på väggen, i en skål med fett simmade en guldfisk omkring och lät insupa den vackra atmosfären, framför mitt hus kunde jag ibland se en äldre man med ryggproblem som kom dragandes på en staty av Strindberg, han drog statyn längs gatan så att den bröts upp på mitten, det blev en fåra på vägen där gubben hade gått, och man kunde följa hans rörelser som om det vore ett brutalt snigelspår på marken, jag undrade vad han gjorde när hade fått upp statyn av Strindberg i lägenheten, om han satte på den varma kläder,
en röd kofta kanske, dukade upp med konjak och ciggar vid soffan, och spelade Beethoven på grammofonspelaren, framåt småtimmarna kanske absinten åkte fram och färgade kvällen grön, Strindberg katatonisk i all sin stelnad, mannen glad i hågen, hade klätt av sig och krupit upp bredvid Strindberg i soffan, som ett litet barn kryper upp vid en tröstande far, kanske låg han där i dagar och sökte Strindbergs sympatier för hans allehanda vedermödor; att tiden var ur led, att han var född i fel tid etc etc. jag själv visste inte vad jag skulle tro, jag hade ingen staty att släpa på genom staden, mina dagar var oftast papperstunna, som genomskinliga bläckhorn där allt flöt ut i en blå rymd, jag kunde ibland roa mig med att nåla fast monotona fjärilar på väggen, vita vingar täckte delvis en av väggarna i vardagsrummet,
jag satt där under och försökte ibland läsa någon bok men tyckte de flesta böckerna var tråkiga, att det var för mycket ord, ofta läste jag med ett öga samtidigt som mitt andra öga sneglade ut på vidderna utanför fönstret, jag tänker ibland på den stelopererade gubben med Strindberg hemma i soffan, om de sitter kvar där än idag, om spåren på gatan efter mannens rörelser fortfarande kan skönjas när jag går till närbutiken imorgon för att handla kaffe,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Prosa av Androiden VIP
Läst 41 gånger
Publicerad 2023-11-21 11:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Androiden
Androiden VIP