jag har mitt egna
Nordkorea i mitt huvud
där väntar tankar
känslor och livet
på att frisläppas
ut ur det slutna
systemet

de kan komma in
men aldrig släpps
de ut

men så ibland rymmer
det en tanke
en historia
ett liv

och jag hör
känner och lever
deras liv
för bara en sekund

men där finns inget
bläck
att lämna
vittnesmål till
ingen grafit
som rispas mot ett papper

så de löper
och löper
och de faller
livlösa
till marken
ljudlöst

en sekund hörda av mig
nu för alltid förglömda